Archive for ‘Allmänt’

juli 26, 2017

Ännu mer att fundera på …


… och jag tänker inte avslöja något mer. Men jag tänker på duetter med familjeband.

Etiketter: , ,
juli 25, 2017

Det där med duetter …


Nej, jag ska inte gifta mig. Än.

Det är inte därför jag publicerar den här duetten. Anledningen är något annat som jag fick höra idag. Något som gjorde mig glad och samtidigt rörde mig till tårar. Något som jag har längtat efter länge och bett över.

Fortsättning följer, någon gång.

Etiketter: , ,
juli 24, 2017

Nashville. säsong 5 går mot sitt slut


nsh_jumbotron_keyart (1)

… och ännu är det ingen svensk kanal som funderar på att ta upp den. Synd, för den växer avsnitt för avsnitt och säsong för säsong.

Kanske det är lite väl mycket handling, för ALLT verkar hända i den lilla krets som det hela utspelar sig i. Och allt känns riktigt. Osmarta karriärdrag, skolkande tonåringar, skogtokiga stalkers, med mera förekommer i verkligheten. Liksom gränslös kärlek som fixar det mesta till slut.

Och säsong sex kommer till hösten eller vintern.

Etiketter: ,
juli 19, 2017

Conway Twitty & Loretta Lynn “After The Fire Is Gone”


En manual i konsten att sjunga countryduetter. Men det var inte därför som jag valde denna låt. Jag har kommit att tänka på när elden slocknar i överförd betydelse, för artister.

För hur ska man tolka det när en artist, en svensk, som fordom skapade bra musik nu jagar spelningar genom erbjuda låtar “som folk känner igen” och avundas andra klassens coverband för deras frekventa spelningar och storleken på publiken?

Etiketter: ,
juni 19, 2017

Psst!


Kolla under fliken “Svenskt” – jag har uppdaterat den svenska spellistan rejält.

Tjugofem artister och ändå finns det säkert de som jag har missat. Ett bra styrkebesked från en levande genre, och långt ifrån att “countrybagen är död” som en förståsigpåare sade.

Etiketter: ,
juni 15, 2017

Kris Kristofferson – Lisebergs Stora Scen 14/6 2017


 

Mitt konsertbesökande har varit ytterst sporadiskt och ibland har det känts som om jag och de betalda recensenterna inte har varit på samma konsert. Så var inte fallet i går. Jag och GP:s skribent var på samma konsert, även om vi drog olika slutsatser av det vi fick uppleva.

Kris är inte längre världens bästa sångare, kanske han aldrig har varit det, men låtarna är större än livet och hör intimt ihop med honom, även om det finns de som har gjort tekniskt bättre tolkningar.

Stämningen var varm och kärleksfull och min bättre hälft, tillika kvällens sällskap, konstaterade att hon aldrig varit på en konsert med så tyst lyssnande publik. Även när han berättade anekdoter, som den välkända om när han med en helikopter som medel fick Johnny Cash att lyssna till hans låtar. Resten är som man säger historia.

Som rebellisk kristen är det hans historier från ett tufft liv (To Beat The Devil, The Silver Tounged Devil And I och Sunday Morning Coming Down) och allra mest hans självutlämnande bön Why Me Lord som berör mest. Då, när han har något riktigt viktigt att säga, blir det viktigaste inte hur han säger det utan att det blir sagt.

Etiketter: , ,
juni 13, 2017

Kris Kristofferson “Why Me Lord”


Precis den versionen av den låten som jag vill presentera som uppvärmning inför konserten i morgon. Lyssna noga – det är väldigt personligt och sant vartenda ord.

För mig personligen är det en av låtarna som hjälpte mig att förstå varför jag i fjol överlevde en livshotande hjärtsjukdom.

Etiketter: ,
juni 12, 2017

Honky-Tonk


Var så goda, här kommer de utlovade tre dygnen:

https://www.youtube.com/playlist?list=PLWoXqHp4Tl8v32gZ9QonCQI310ygIuMYO

Tyvärr utan möjlighet till inbäddning och det måste man respektera. Men ändå, det är mängder av bra musik här.

En blandning mellan dansband och country? Icke.

Etiketter: ,
juni 10, 2017

It’s official: Vince Gill has joined The Eagles


Jag tror att blir bra. Vince Gill lämnar inte countrymusiken, han tar den med sig, och i kombination med de av Eagles rötter som finns  inom countrymusiken kan det nog till och med bli riktigt bra.

Fortsättning följer!

Etiketter: ,
juni 5, 2017

Eddie Seville ”Ragged Hearts”


Sommaren närmar sig med snabba steg och det är dags att hitta musik för årstidens irrfärder. I en plastkasse modell större från en av våra större detaljhandelskedjor hittade jag detta album, flyttade det till bilen och där har det blivit kvar.

Ty när ljudböckerna blir kvar i hemmets lugna vrå, och när jag inte känner för musik där det instrumentala prestationerna är det man främst lägger märke till, är det precis detta jag behöver; en ljudbok för älskare av americana, noveller på tre-fyra minuter av en fin författare från New England, fast motiven får lyssnaren att tänka de stora texanska låtskrivarna vid sidan om countrymusikens allfarväg. Typ lika mycket Springsteen som Van Zandt.

Melodierna då? Inte den här gången, den här gången är de av underordnad betydelse även om det finns en del små pärlor även här.

Nu ska här avverkas dryga 100 km dammiga grusvägar, den rätta miljön för att lyssna till ”Ragged Hearts”.

Etiketter: ,
%d bloggare gillar detta: