Archive for ‘Tävlingar’

november 3, 2016

CMA Awards Show 2016, del 1


I år blir det inte lätt för mig att ha några åsikter eftersom jag har varit så sjuk att jag har haft svårt att bry mig. Men jag tycker mig se en viss rörlighet och det är positivt.

Enskilda pristagare kommer jag att kommentera när jag har sett hela showen, men jag konstaterar redan nu att Garth Brooks är tillbaks på riktigt. Entertainer of the Year är inte en tävling i att vara mest country enligt någon särskild mall, utan tilldelas just årets underhållare. Och att se honom sammanfatta sin karriär ensam med sin gitarr på en scen var suverän underhållning.

Etiketter:
november 5, 2015

CMA Awards Show 2015


Jag vet vilka som har fått priser och jag har ett hyfsat hum om vilka som uppträdde. Men jag tänker inte kommentera och berömma eller slå ner på något innan jag har sett hela showen, vilket kommer att ta en dag eller två.

Med hela menar jag verkligen hela och inte den sönderklippta europaanpassade variant som brukar visas några månader i efterhand och med felaktig benämning, den är inte och har aldrig varit en countrygala, utan en gala med syftet att dela ut priser.

Processen att välja ut pristagarna är en långdragen process som jag själv deltog i under mina år som medlem i CMA.

Etiketter: ,
juni 10, 2015

Om Emmylou Harris


Jag såg inte Polar Music Prize i går, och det var nog lika bra det, för hyllningen till en de artister som har haft störst inverkan på mitt musiklyssnande lämnade en hel del i övrigt att önska. Det mesta lät krystat, utom det här stycket framfört av First Aid Kit. En av de låtar av Emmylou som jag hade svårt att smälta från början, men som växte med tiden, nu arrangerad och framförd så att den blev country av det slag som hon gjorde innan hon tillfälligt bytte spår.

Detta är en konsert med Emmylou Harris och ett av hennes bästa band:

mars 10, 2015

Emmylou Harris fick Polarpriset


The Polar Music Prize 2015 is awarded to the artist Emmylou Harris from Birmingham, Alabama. No one in the history of popular music has harmonised like Emmylou Harris.

Ingen artist, levande eller död, har haft större betydelse för mitt musikintresse. Därför är jag glad idag, både för hennes skull och för en hel genre. Samtidigt är jag en tvivlande natur och har funderat om det finns de som lika värdiga eller värdigare. Det har Magnus Eriksson. som alltid läsvärd och välformulerad gjort:

Oddsen för att Emmylou Harris skulle bli den första countryartisten som fick Polarpriset var lika låga som oddsen för att Barcelona skulle slå Östers juniorlag.
Men jag är kluven inför priset. Emmylou Harris är en stor sångerska. Hon har gjort ett tiotal omistliga skivor, och konserterna jag hörde med hennes Hot Band nr 2 (där Ricky Skaggs och Albert Lee ersatt Rodney Crowell och James Burton) och Nash Ramblers ligger högt på mitt konsert-cv.

Bra skrivet och läsvärt, även om man inte håller med om allt.

Priset gjorde också att countrymusiken nämndes i kulturens finrum. Dit hade nog exempelvis Merle Haggard aldrig nått.

Men så gick jag på en av hennes legendariska konserter på KB i Malmö kring millennieskiftet. Jag såg tårar rulla längs kinderna på män i skinnväst och cowboyhatt och jag förstod varför. Det var ju så vackert.

Jag grät också på min första konsert med Emmylou Harris. Då satt jag längst fram i Göteborgs Konserthus, året var 1991 och hon omgavs av The Nash Ramblers, det bästa bandet hon har haft.

På nöjessidorna uttryckte sig Aftonbladet klumpigare, men med Rodney Crowell i sällskap blir hon till ett av mina måsten sommaren som kommer.

Till Göteborg i augusti kommer hon tillsammans med Rodney Crowell, som under 1970-talet var en av medlemmarna i Harris kompband The Hot Band där han spelade gitarr och körade.

Till sist Polarprisets Spotifylista:

Etiketter: ,
november 12, 2014

CMA Awards 2014


Det här är inte en vanlig redogörelse för vad som hände, men det är min blogg och jag gör som jag vill:

CMA Awards Show, eller som den felaktigt ofta benämns i svensk TV: Countrygalan från Nashville. Ty jag vet inte hur många gånger jag har förklarat att det inte är någon countrygala i ordets vanligaste betydelse, utan en firmafest där de som enligt CMA:s röstande medlemmar gjort bäst ifrån sig belönas.

I går hade jag äntligen tid att titta på den inspelning som en vänlig själ i USA gett mig tillgång till. Visst saknades det något bland pristagarna som fick hjärtat att hoppa till lite extra. Som underhållning dög det dock.

Jag tyckte att det kändes rätt bra när det rara paret Blake Shelton och Miranda Lambert fick ett gäng nya prydnader till vitrinskåpet. Trots de grodor som ibland hoppar ur Blakes mun är det inget större fel på hans musik, och Miranda kommer med ökande rutin att kunna axla arvet efter de som kom före.

En del utmärkelser kändes om inte fel så i alla fall inte det som jag hade röstat på. Helt rätt och något som jag hade röstat på var i alla fall Kasey Musgraves låt ”Follow Your Arrow”, traditionellt och lättsamt på ett sätt som jag saknat i många år. Och ännu bättre blev det när hon accentuerade det hela genom att riva av ”Your’e Lookin At Country” tillsammans med Loretta Lynn.

På tal om traditionellt så gjorde The Band Perry Glen Campbells ”Gentle On My Mind” mer än godkänt. En bra låt håller i alla väder och de hör begåvade ungdomarna vet vad de gör.

Till kategorin ”Bra, men kanske inte så mycket country” räknar jag bland andra Lady Antebellum, Florida Georgia Line och Luke Bryan. Artister jag gärna lyssnar till, även i konsertformat. Men kanske inte sju dagar i veckan.

Innan febern börjar påverka mitt omdöme måste jag berömma Brad Paisley och Carrie Underwood för deras insats som programledare. Proffsiga och med en rejäl portion humor höll de ihop hela prisutdelningen och jag minns särskilt den personliga hyllningen till George Strait och det kärvänliga tjuvnypet till Taylor Swift.

Det bästa har jag sparat till sist: Vince Gill fick ”Irwing Waugh Award of Execellence”, ett pris som inte delas ut med mindre än att någon befinns värdig. Priset instiftades 1983 och kortversionen av definitionen är att det ska delas ut till individer som på ett substantiellt sätt har breddat och förbättrat countrymusikens inflytande på musikindustrin. Såsom vardande ett pris främst avsett för icke artister är Vince Gill blott den andre artisten efter Johnny Cash som har fått det.

Allra sist: Garth Brooks är på gång igen, och ser ut att vara i form. Bäva månde kollegorna!

Etiketter: ,
november 5, 2014

I natt tittar jag inte på “Nashville” …


… för det händer lite annat in real life därborta. Under tiden tittar jag bland annat på följande:

Kanske inte den bästa versionen av låten, men njutbart tack vare supercharmiga Clare Bowen.

Etiketter: ,
oktober 11, 2014

Bara en idé


I går var jag och min bättre hälft och såg på The Cadillac Band – hon bjöd.

Musiken låg väl en aning långt från ämnet för denna blogg, även om jag gillade mycket som vi hörde.

Konceptet för deras shower är däremot universiellt. Små omkostnader (små affischer och ytterst få annonser) och anständiga biljettpriser, ibland bara det egna bandet, ibland förstärkningar av olika kaliber.

Vem i countrysvängen tar upp idén? Jag är övertygad om att det skulle fungera, och skulle vara en bättre idé för många artister än att flänga runt på festivaler med magra gager.

Etiketter: ,
september 29, 2014

Country-SM 2014


Nej, jag inte där. Det var däremot Bo H-son Band som syns på denna video, och de var nominerade i kategorin “Pop/Rock Country”. Videon visas endast som illustration.

Frågan återstår: För vilka är titlarna och själva arrangemanget värt något?

Etiketter: ,
oktober 13, 2013

Så var det förr


En de bäst från tiden när Country-SM var ett stort projekt med SR inblandat.

Etiketter:
juni 8, 2012

Country-SM 2012


Strålande nyheter! När sveriges främsta amatörtävling för countrymusik avgörs är samtliga etablerade countryartister redan bokade, och det flera månader i förväg.

Eller hur ska man tolka utbudet av dragplåster?

Etiketter: ,
%d bloggare gillar detta: