Jag delar den tror som Carrie Underwood här så förtjänstfullt manifesterar. Frågan är om jag då är den rätte att avge ett värdeomdöme om ”My Saviour”. Jag gör ett försök.
”My Saviour” är en naturlig efterföljare till julskivan ”My Gift” och låtvalet är utmärkt. Inga modernistiska försök att visa hur kristen hon är genom att klämma in så många Jesus per minute som det bara går. I stället ett bra urval av gamla pålitliga låtar med ett tydligt budskap, flera av dem inspelade ett otal gånger. Tjatigt om det gäller vanlig populärmusik, men det rätta när ett budskap ska framföras.
När kristen musik framförs på det rätta sättet är det inte artisterna som är stjärnan, det är Han som det handlar om. Men det går inte att förneka Carries insats. Inget onödigt wailande, utan rakt igenom ett samtal, eller en bön riktad till hennes frälsare. Amen.
Om country 