Whitney Rose ”We Still Go To Rodeos”

På ”We Still Go To Rodeos” lämnar Whitney Rose bekvämlighetszonen, inte sin egen men en stor del av fansens. Hennes tidigare så stilsäkra Honky-Tonk har polerats och fått influenser från pop- och rock från 60-talet och lite längre fram. Men det är inte frågan om ett retroalbum, eller en ängslig marknadsanpassning. Hon gör det för att hon vill, och resultatet blir bra. Texterna är stenhårt förankrade i countrytraditionen.

För om inte hjärtat hade varit med hade den aktuella skivan knappast innehållit verk som, ”Just Circumstance” med mycket stark text om hur det slutar när småkriminalitet och oönskad graviditet ställer till det; ”In A Rut”, en tillbakablick på 80-talets cowpunk; och ”Through The Cracks”, bra country i genrens mittfåra såhär i början av 2020-talet.

Kanske inte en skiva för alla, men för mig.

Jack Grelle ”If Not Forever”

Man lär sig inte så mycket av att sitta stilla på samma plats, oemottaglig för nya intryck. Jack Grelle har därför tillbringat en stor del av sitt vuxna liv på resande fot, samlat på upplevelser och tonsatt dem till country, folk och rock. Eftersom han inte är riktigt bekväm med hur country av idag förväntas låta drar han iväg ganska långt åt olika håll.

För mig är ”If Not Forever” en resa tillbaka till åttiotalet, när jag vilsen var på väg mot countrymusiken trots kompisars försök att styra mig ”rätt”. Musiken som jag hittade på vägen och tog till mig. Musik som erinrar om Zimmerman, The Byrds och inte så lite New Wave.

Lyssningstips: ”Loss Of Repetition”, ”Mess Of Love” och ”Good Enough To Know”.

James Carothers ”Songs & Stories”

Han är underbart otidsenlig. För de som vill att country alltid ska låta på ett visst sätt en bekräftelse på när den var bäst, liksom för de som måste gömma sig bakom etiketten Americana för att våga lyssna på traditionell country. För mig ett eko från åren när genren blev min.

”Songs & Stories” består av just tolv sånger och historier från ett ganska vanligt liv. En del gammalt, en del nytt från hans egen penna, men allt med själ och hjärta. Både livets glädjeämnen och det som smärtar; minimalt med öl och pickuper och inga nakenbad. Han sjunger om det som anstår en familjeförsörjare på drygt trettio år.

Bästa låtar på den här skivan är ”I Know To Many Women At This Bar”, ”Lefty Songs” och ”Pawpaws Little Truck”. Fast för min del saknas spår som jag hoppar över.