Archive for februari, 2019

februari 21, 2019

Countrymusikens historia


När det vankas countryhistoria håller jag ögon och öron öppna, likaså dokumentärer av Ken Burns.

Etiketter: , , , ,
februari 21, 2019

Cirkeln


Är man artist och inte blir känslosam när man sjunger på det stället är man helt säkert på fel ställe.

Etiketter: , ,
februari 19, 2019

Popcountry …


… lyssnar jag på ibland. Bailey James är inte alls dum och har många år på sig att formas till något riktigt bra.

Etiketter: , ,
februari 19, 2019

Det var då


Lyssna innan ni tänker något. Shania var inte riktigt den ni tror och inte den enda artist som jag lyssnade på. Klicka vidare så får ni se!

Men länge sedan var det.

Etiketter: ,
februari 19, 2019

George Ducas ”Yellow Rose Motel”


Få saker inom musikens värld gör mig så glad som när mina hjältar från nittiotalet hänger i eller gör comeback. Och titeln varslar om att det kommer mer.

Etiketter: , ,
februari 18, 2019

Cassadee Pope


Det är ungefär som jag skriver i tweeten ovanför. Jag lutar åt det traditionella hållet, men jag är inte dum. Cassadee Pope har en mycket fin röst, sjunger direkt från hjärtat och har riktigt intelligenta texter.

Etiketter: ,
februari 18, 2019

Gud och George Strait


Med Gud på sin sida och George Strait i högtalarna är man svårstoppad. Härligt med amerikanska artister och deras otvungna inställning till sin tro.

Etiketter: ,
februari 18, 2019

Nu är det dags igen


Efter att ha ägnat mig åt recensioner och dylikt ett tag, är det nu återigen dags för återbruk av mina twittrar.

Etiketter: ,
februari 15, 2019

The Earls of Leicester ”Live at The CMA Theater in The Country Music Hall of Fame”


När The Earls of Leicester bildades 2013 var det med det bestämda syftet att bevara arvet efter Lester Flatts och Earl Scruggs, samt att presentera det för en ny generation av lyssnare. ”Live at The CMA Theater in The Country Music Hall of Fame” passar väl in i den planen.

Förvisso spelar The Earls of Leicester (Jerry Douglas, Barry Bales, Shawn Camp, Charlie Cushman, Johnny Warren, Jeff White) endast musik av Flatts & Scruggs, men det vore fel att kalla dem ett cover- eller tributeband. Till det har de gjort alldeles för mycket i andra konstellationer och har alldeles för mycket integritet. Samtidigt som de är trogna originalen, har de blåst nytt liv i dem och ett par spår låter rentav bättre, förmodligen beroende på modern inspelningsteknik.

Inspelat över två kvällar på The CMA Theater och med introduktion av Eddie Stubbs ger detta en totalupplevelse av att vara där, på något annat sätt kan jag inte säga det. Låtlistan omfattar ”Rollin’ In My Sweet Baby’s Arms” och ”Martha White Theme”, men de har grävt djupare än så för att hitta åttio minuter av musikhistoria. Ett stycke som jag gärna återvänder till efter att recensionen är avslutad. e){retur

Etiketter: , , ,
februari 13, 2019

Stryker Brothers ”Burn Band”


Ungefär en gång i kvartalet ställer jag om från intensivt mikrobloggande via Twitter till att skriva mer normala recensioner. Ofta nog något som känns vant och säkert att uttala mig om, mer sällan något som är likgiltigt och ungefär lika ofta något som gör att jag känner glädjen i att upptäcka något nytt. Som Stryker Brothers.

Jag tror inte för ett ögonblick att de var hangarounds till outlawrörelsen på sjuttiotalet som dog i fängelse för att åtskilligt senare få sina inspelningar upptäckta. Lika lite tror jag att det är några nutida americanahjältar som har ett sidoprojekt under annat namn. Eller rättare sagt, jag bryr mig inte. För:

Jag vet att detta är texasmusik som jag tycker väldigt mycket om. Influenser från flera av de största i gränslandet mellan country, folk och country än det går att räkna upp. Vackra melodier (och dito stämsång), passande instrumentering och en återhållsam produktion. Texter, inte alltid barnvänliga, som manar till eftertanke. Svårare än så är det inte.

Till sist så ärt jag nog ändå ganska säker på att Robert Earl Keen är en av bröderna. Fast det är inte bekräftat.

Etiketter: , , ,
%d bloggare gillar detta: