Den här dagen handlar inte om sill och ägg.
mars 27, 2018
Jerry Williams 1942-2018
Nej, han var inte country men han påverkade även mitt musikmedvetande. Och han gjorde faktiskt en del, som han själv hade sagt, en del justa countryprylar. Som den här till exempel, som samtidigt hedrar en av de största countryprofilerna någonsin, som fick gå distansen ut.
Frid över deras minne!
mars 21, 2018
Studiobesök
Det är ungefär så här det går till när man spelar in. Det må vara country, rock eller som i detta fall ett polkaalbum för barn.
Ni som har gjort det själva känner igen er!
mars 20, 2018
Stjärnornas stjärna, del 2
Tommy Nilssons och LaGaylia Fraziers generiska låtval visade att de antingen inte brydde sig eller inte kunde. Jag hoppas på det senare och ger två exempel som hade blivit så mycket bättre.
Är det inte förmätet att jag som glad amatör ska ha synpunkter på två proffs låtval? Inte alls, på den aktuella genren är de amatörer, medan jag har haft koll i drygt trettiofem år. Jag har avnjutit musik i inspelad form och live, ja till och med på plats och ställe i Nashville. Flera gånger dessutom.
mars 19, 2018
Stjärnornas stjärna
Nu har jag räknat till tio, ja jag vet inte hur många gånger. Nu är det dags att skriva.
Lustmordet på countrymusiken i lördags kväll saknar motstycke. Att vissa artister förnedrade sig själv bryr jag mig inte om, tar man inte uppgiften på allvar så blir det inte bättre än så. Ändå lite synd, flera av de medverkande hör till våra bästa när de rör sig i vana trakter.
Att genren hanteras så illa har jag nolltolerans mot. Det är nog nu, dags att någon ställer sig upp och säger att det är dags att bli seriös även när det gäller en smal och missförstådd genre.
Ok för att tävlingen går ut på att artisterna ska framföra låtar i ovana genrer, men någon måtta måste det ändå vara. Hjälp med låtvalet hade inte skadat, och en coach som behärskar och själv använder de tekniker som de lär ut.
Sen var det de infantila dekorationerna, med höbalarna i högsätet och en direkt felaktig historiebeskrivning. Med mera, med mera.
Men visst fanns det sånt som var bra. Kompbandet får mer än godkänt och Wiktoria var riktigt bra i sin tolkning av Dixie Chicks. Linda Pira visade att hiphoppare visst kan förstå country, och Casper Jarnebrink gjorde vad jag förväntade mig av honom.
mars 19, 2018
Deana Carter ”Did I Shave My Leg For This?”
Inga tuppar i halsen, inga skarvar. Bara en bra röst och dito låt. Precis så här kan country sjungas och ni vet vad jag menar.
”Stjärnornas Stjärna” var ett lågvattenmärke vad gäller country på svensk television. Man ska räkna till tio innan man gör något man kanske ångrar och nu har jag räknat till tio millioner. Jag återkommer i eftermiddag/kväll.
mars 13, 2018
Mary Battiata & Little Pink ”The Heart, Regardless”
”Bra country kan låta på många sätt”. En av mina favoritklyschor som ni känner igen vi det här laget. Men väldigt, väldigt relevant den här gången. Förnuftet säger mig att det borde komma väldigt mycket bra musik de återstående nio månaderna i år; känslan säger att Öhman mycket väl kan ha hittat sin starkaste kandidat till titeln ”Årets album”.
För hur ska man kunna försvara sig mot ett album som saknar låtar som man hoppar över ens efter den femtioelfte lyssningen; som har tjänat som underhållning på vägen mellan Grästorp och Nossebro varje dag i en veckas tid efter morgonnyheterna i Radio Skaraborg? Och som får mig att se på nittiotalets kreativ mitt i ett romantiskt skimmer. Det var bättre förr, men det finns fortfarande de som kan. Typ.
Det var värdeomdömet och det var lätt. Nu till det svåra, att beskriva hur det låter, utan onödig namedropping.
För en dryg vecka sen liknade jag Mary Battiata vid en Dwight Yoakam i kjol. Och visst, det finns mycket av västkustens lekfullhet i hennes musik. Men ibland är det en djupsinnig singer/songwriter från mellanvästern eller Texas som visar sina bästa sidor; och det är inte så lite Honky-Tonk som luktar sågspån och utspillt öl, från de bästa ställena i Nashville och annorstädes. Ja, jag kan till och med höra ekon från platsen där det började; Bristol, Tennessee någon gång för länge sen när The Carter Family för första gången klev in i en studio.
mars 9, 2018
Jag är så glad att jag är svensk
Hårt arbete lönar sig. Så här skrev Jamie Meyer på Facebook för några dagar sen:
After 624 days, 15 roundtrips to Nashville TN, countless people telling me "No" and even someone once told me in a diner:), "You will never get signed here because you are not from Alabama" (No offense Alabama)…I’ve sometimes wondered if it’s all worth it? However, this part of my life, this little partright here…This is called:
✔️Signing A Publishing Deal
Så här skrev Music Row:
Jamie Meyer is currently living, performing and writing in Nashville.
Fast ni får scrolla ned en bit för att läsa originalet.
Härligt med en landsman som lyckas och visar att hårt arbete betalar sig.
mars 9, 2018
Maisy Stella ”Have A Little Faith In Me”
”Nashville” tog slut i Sverige efter bara en handfull säsonger, och i USA är det en halv säsong kvar. Fast en del av skådespelarna har nog sitt på det torra ändå.
Maisy Stella gjorde nyss solsodebut på The Grand Ole Opry, med den äran. Blott fjorton år gammal kan man inte begära att hon ska ha hittat sig själv än, men hon har stakat ut riktningen och det går undan åt rätt håll.
mars 7, 2018
Mary Battiata & Little Pink "Disappearing Ink"
Helt underbar alternativ country med västkusttouch. Lite som Dwight Yoakam i kjol. Musik som ger hopp om ett uppvaknande i en bransch som har stelnat och en sommar med nervevade sidorutor och högljudd musik, trots att jag är alldeles för gammal för det.
Recension av en hel platta kommer snart, men nu måste jag skynda till jobbet.
