Att formatera hjärnan (eller “The Cowboy Rides Away”)


OK för att jag har en hyfsat bred musiksmak, men ibland är det lätt att gå vilse och då passar det att söka sig tillbaks till rötterna.

George Strait har väl aldrig betecknats som rotmusik, men han tillhör mina rötter och varit med mig sedan slutet av åttiotalet. Ända sen han avslutade sin sista (?) turné i fjol har jag velat se den allra sista konserten och i kväll yppade sig ett tillfälle.

Det var mycket känslor som väcktes till liv när jag såg konserten. Längtan efter att få se fler konserter live (det jag har saknat mest nu när livet är som det är); många minnen från mina tre resor till Nashville; kärleken till kvinnan i mitt liv (som har lärt sig att uppskatta en del av min musik), med mera.

Men framför allt var det en väldigt bra konsert med en trubadur som lyckas göra musiken enkel och intim trots mer än etthundratusen åskådare, med gästartister som i några fall hör till de bespottade men här gjorde bra country tillsammans med en mästare.

Titeln till kommer han att fortsätta att göra musik i tillplattad form, och jag skulle inte bli förvånad om han erbjuds att bli medlem av The Grand Ole Opry, nu när han får lättare att uppfylla kraven.

Etiketter: ,
%d bloggare gillar detta: