Archive for oktober, 2015

oktober 29, 2015

Det var så här det började, typ


Kommer inte riktigt ihåg när det var, men när jag äntligen bestämde mig för att välja min musik själv var det också dags att lyssna på vad SR hade att erbjuda mer regelbundet. På den tiden hette programmet “Howdy” och jag vill minnas att mitt första program började med “North To Alaska” varför jag bjuder på två alternativa versioner:

 

Etiketter: ,
oktober 26, 2015

Om att dricka, och konsekvenserna av det


Faron Young var först, Gary Allan lånade den och gjorde en bra version. Väldigt mycket bättre än Errol Leonard Norstedts “Mera Brännvin”.

Men ibland priset för att ha kul alldeles för högt:

Etiketter: , ,
oktober 21, 2015

Anna and the Moonshiners


image

Musik är bäst live och kul att det kommer många när det bjuds på country i kulturhuset i Grästorp.

Covers, men personligt.

Etiketter: , ,
oktober 20, 2015

Kevin Sekhani “Day Ain’t Done”


Det är tisdag kväll och jag känner mig uttråkad i betydelsen att jag vill ha omväxling; omväxling som att jag vill bli överraskad, road och oroad på en och samma gång. När det känns på det viset är det bäst att dyka ned i skämshögen med olyssnad musik, leta efter ett spännande omslag och se vad det har att bjuda på.

På det viset hittar jag Kevin Sekhani som jag några minuter senare får lära mig är en veteran från Austins livaktiga musikscen med en synnerligen bred palett av musik.

I det här fallet en väldigt välgjord blandning av country och zydeco och jag är förlorad – igen. I normalfallet ska jag väl komma med några djupsinniga kommentarer om lyriken – och visst har den mer än en poäng – men just i kväll är det melodierna och instrumentering som fångar mig och för mig till en skum och rökig lokal någonstans i gränstrakterna mellan Texas och Lousiana.

I normalfallet borde jag också ha ägnat mig åt en stunds namedropping; men nej, Kevin står stadigt på egna ben.

För att utrycka det med en mening. Kevin Sekhani är den sortens artist som får mig att längta efter en upptäcktsfärd till USA i jakt på musikens själ vid sidan om de kända vägarna.

Etiketter:
oktober 19, 2015

CMT Giants: Hank Williams Jr


En åtta år gammal hyllning till en man med en av countryvärldens bästa stamtavlor, kan det vara något? Ja, i allra högsta grad. Ni kan ju börja med att titta här för att se vilka som var med – i sanning en blandad skara.

Country, vit blues, southern rock och en befriande stor käft har definierat honom genom hans karriär. Han stolt över var han kommer ifrån och av, men har ändå valt att gå sin egen väg.

Storväxt och bullrig, javisst. Samtidigt en snäll och ömsint kille med en personlig tro som bryr sig om sin familj och sina vänner.

Titta här:

Etiketter: ,
oktober 15, 2015

Att formatera hjärnan (eller “The Cowboy Rides Away”)


OK för att jag har en hyfsat bred musiksmak, men ibland är det lätt att gå vilse och då passar det att söka sig tillbaks till rötterna.

George Strait har väl aldrig betecknats som rotmusik, men han tillhör mina rötter och varit med mig sedan slutet av åttiotalet. Ända sen han avslutade sin sista (?) turné i fjol har jag velat se den allra sista konserten och i kväll yppade sig ett tillfälle.

Det var mycket känslor som väcktes till liv när jag såg konserten. Längtan efter att få se fler konserter live (det jag har saknat mest nu när livet är som det är); många minnen från mina tre resor till Nashville; kärleken till kvinnan i mitt liv (som har lärt sig att uppskatta en del av min musik), med mera.

Men framför allt var det en väldigt bra konsert med en trubadur som lyckas göra musiken enkel och intim trots mer än etthundratusen åskådare, med gästartister som i några fall hör till de bespottade men här gjorde bra country tillsammans med en mästare.

Titeln till kommer han att fortsätta att göra musik i tillplattad form, och jag skulle inte bli förvånad om han erbjuds att bli medlem av The Grand Ole Opry, nu när han får lättare att uppfylla kraven.

Etiketter: ,
oktober 14, 2015

Good Lovelies “Burn The Plan”


På något sätt passar det väl bra att jag sitter och lyssnar på kanadensisk musik när jag väntar på hockeyresultat på gräsrotsnivå. När jag första gången bekantade mig med den här trion hade de i närmare fem år ruskat om den kanadensiska folkmusikscenen med sin egensinniga blandning av folk och swing.

Drygt fyra år senare är jag fortfarande lika förtjust, fast musiken har ändrat karaktär. De snygga harmonierna finns kvar, liksom de instrumentala prestationerna. Men det musikaliska uttrycket har flyttat sig åt modern folkpop med inslag av ditto country.

Att sätta betyg på den här plattan är lättare än att genrebestämma den. För min del lär den bli årets vackraste platta, den sorts skönhet som kräver att alla drar åt samma håll, inklusive producenten; som är så vacker i sig att lyriken saknar betydelse även om det är tätt mellan godbitarna även på det området.

Etiketter: ,
oktober 12, 2015

När livet stannar till


Jag fick för några timmar sen reda på att att en av mina bästa vänners bröder hittades död under dagen. Jag kan inte påstå att jag kände honom personligen, inte nu, men jag kanske gjorde det en gång i tiden.

Hans liv var svårt, han letade efter kärlek och vänskap, och hade så svårt att hitta den.

Jag vet att han har det bra där han är nu.

Etiketter: , ,
oktober 9, 2015

Dave Dudley “Six Days On The Road”


I morgon ska jag ut och åka igen. Inte sex dagar, utan en men det räcker. Och fordonet är något så oglamoröst som en fyrhjulsdriven Hyundai Tucson.

Etiketter: ,
oktober 8, 2015

Roy Acuff “Wabash Cannonball”


Jag har visst kommit in ett stim av videor igen, ibland blir det bara så.

Idag hedrar jag en av countrymusikens viktigaste grundstenar, en av de artister utan vilken countrymusiken knappast hade funnits. Och sen gillar jag alla låtar om tåg, särskilt denna.

Etiketter: ,
%d bloggare gillar detta: