Så talte Rosanne Cash


I am a singer/songwriter, author and performer. I wanted to be a songwriter from the time I was a teenager. I thought songwriting was an honorable, even noble profession. I believe that songwriting is far beyond just self-­‐expression, but a powerful means of service: we, songwriters and musicians, help people to understand themselves better by helping them to feel— through music. We shine light on the dark corners of the soul. We help reveal the nooks and crannies of our shared humanity. We provide a community for the language of the heart.

Läs resten – det är ord och inga visor. Visserligen handlar en del av det hon talar om typiska amerikanska företeelser – dålig ersättning för verk som spelas på radio och dåligt skydd för verk utgivna före 1972 – men grundproblemet känns igen. Svårigheten att leva på musik, framför allt för de som står på första trappsteget i karriären.

Inget är gratis, någon måste betala, men av någon anledning finns det många som tycker att det är rimligt att artister och bolag ska betala för nöjet att ge ut musik. Bättre ersättning ger mer musik och ett rikare kulturliv.

Jag har tagit upp det här ämnet flera gånger de senaste åren när det gäller levande musik. Rosannes tal fick mig att tänka till, strömmande media, radio och fildelning är ett lika väsentligt ämne.

Etiketter: ,
%d bloggare gillar detta: