Steve Wariner–It Ain’t All That Bad


Nej, det är det minsann inte. Efter flera decennier i branschen, jobb som musiker, och åtskilliga hits åt andra känns det som han vid dryga femtioåtta års ålder har hittat sig själv.

Det är ett album som drar iväg åt åtskilliga håll utan att verka spretigt. Countryrock, soul, swing och mycket annat silat genom ett countryfilter vittnar om en musikälskare snarare än en förvirrad sökare. Ett kärleksarbete som tagit åtta månader i hemstudion att förverkliga.

För att vara ett album av en gitarrvirtuos är detta album oväntat texttungt. Kärlek – även den till föräldrar, separationsångest och lättsamma bagateller blandas på ett drivet sätt. Livet har många sidor och det vet man när man är i medelåldern.

Ett välkommet album för oss som upptäckte countrymusiken för sisådär tjugofem år sedan. Så här kunde den låta då, när bredd inte var lika med urvattnad musik.

Etiketter: ,
%d bloggare gillar detta: