Willie Nelson “Let’s Face The Music And Dance”


På det hela taget har den här plattan inte mer att göra med country än vilken utskälld popcountryplatta som helst. Men har man en karriär bakom sig som spänner över minst ett halvt sekel, och varit med om att forma en genre så har man också rätt att ta ut svängarna.

Det känns märkligt att en av de vassaste låtskrivarna inom populärmusik oavsett genre har ägnat det senaste decenniet åt att gräva bland andras låtar. Fast jag måste meddela att han nu har hittat formen. Omgiven av sin familj låter han bättre än på länge. Både hans nasala röst och småkantiga gitarrspel har blivit rundare kanterna och det känns att han trivdes vid inspelningarna.

Mina favoriter på en platta av jämn kvalitet är Walking My Baby Back Home, Twilight Time, South Of The Border och Marie.

Till sist hoppas jag att den gode Willie snart gör en platta med egna i samma omgivning. Är man åttio år ung har man inte obegränsat med tid.

Etiketter: ,
%d bloggare gillar detta: