Archive for juli, 2012

juli 30, 2012

Down On The Farm


En lista uppkallad efter den norska festivalen med samma namn:

Tack till Jerker Emanuelsson!

Etiketter: ,
juli 29, 2012

POCO “Rose Of Cimarron”


Blandade country, västkustrock, med mera redan för för mer än fyrtio år sedan.

Har en känsla av att de var lite före sin tid …

Etiketter: ,
juli 27, 2012

En helkväll i Göteborg


Onsdag och dags för veckans andra konsertbesök i Göteborg. Om tisdagens konsert var av det intima slaget, så var det denna kväll dags för storslagen country av modernt snitt. Kvällens huvudattraktion var Lady Antebellum med Jamie Meyer som uppvärmare, och i publiken syntes flera artister: Cina Samuelsson, Inger Nordström, Rasmus Eriksson, Tord Johnsen med flera. Publiken var blandad: allt från tonåringar med Sham 69 t-shirt till städade kostymer. Plus tre-fyra fullvuxna män i westernmundering.

jamie

Jamie Meyer började med en show som hade dugit gott som huvudattraktion. Bra låtar och ett rappt, men ändå inte forcerat tempo gjorde att publiken var med på noterna direkt. Innan den här kvällen var han för mig ett namn och ett par fina videor – nu tror jag att han är den svenske artist som ar störst möjlighet att landa ett majorkontrakt i Nashville och bita sig fast.
Om man har gett sig den på att inget nytt av värde har tillförts countrymusiken de senaste trettio-fyrtio åren kanske man inte tar Jamie Meyer till sig. Inser man däremot att crossover alltid har varit en del av genren vill man ha mer, snart. Texter om unga män på väg, med melodier vars countrytoner har fått västkustinfluerade arr tilltalar åtminstone mig. Jamie har dessutom en bra tenor, perfekt för den här sortens musik och ett band som vet vad de gör. Och viktigast av allt när det gäller livemusik: Ett naturligt sätt att kommunicera med publiken.

ladya

När Lady Antebellum äntrade scenen var det ett massivt tryck från början till slut. Kanske lite väl mycket tryck, för ljudnivån var näst intill smärtsamt hög och kontakten med publiken var inte den allra bästa. Men det tog sig allt eftersom kvällen gick och kanske var det lokalen som var för liten för ett band som är vant att uppträda inför fullsatta arenor?
Nåväl, det fanns mycket att vara glad åt också. Hitsen som bevisade varför de stjärnor i USA och hörs så att det märks i radioskvalet i Sverige, publiken som till slut sjöng med med ett leende på läpparna, Hillary Scotts röst som har förmågan att göra mästerverk av bagateller. Något säger mig att hon kommer att göra en soloplatta inom en inte alltför avlägsen framtid.
Bäst av allt var dock när trion satte sig på varsin stol, berättade hur allt började och hur en låt blir, samt gav ett prov på hur det kan låta. En mycket nyttig lektion för publiken.

Sett i ett större perspektiv var detta ytterligare ett bevis på att countrymusiken (och besläktade genrer) är på väg att växa ur festivalformatet till att bli något som är av större allmänt intresse. En genre som kan locka blandade grupper av musiklyssnare att klä upp sig och trivas och ha kul ihop.

Etiketter: , ,
juli 24, 2012

Robbie Fulks–Pusterviksteatern Göteborg den 23/7


DSC_0023-1

För det första är Robbie Fulks en mästare på att skriva låtar som handlar om något utan att bli långtråkiga. Ämnen som miljöförstöring, hans uppväxt, musikindustrins bedrövliga tillstånd och mycket annat behandlas med avslappnad lätthet. Han befinner sig mitt livet och skriver för oss mitt livet – det betyder mycket för mig.
Musikaliskt greppar han det mesta som omfattar country. Hans bluegrassrötter lyser igenom, mainstreamcountry fungerar, swing och blues likaså.

För det andra är Robbie Fulks stämband osårbara. Hur förklarar man annars att han och hans gitarr lyckas trollbinda publiken i drygt nittio minuter utan att han låter trött? Ett glas vatten på sluttampen bara, sen var det full rulle igen. Han älskar sin publik och kärleken är besvarad.
Genomgående spred han mycket och positiv energi – trots att han hör till de som har rätt att vara bittra.

För det tredje är Robbie Fulks en av de artister som har gjort att jag åter tror på musik som en konstform. Gårdagens konsert var min bästa helakustiska upplevelse någonsin. Unna er den ni också i en stad nära er.

Etiketter: , ,
juli 24, 2012

Jamie Meyer “Dance The Night Away”


I väntan på bild(er) från konserten med Robbie Fulks, en video:

Riktigt begåvad countrypop med ett stänk av västkust. Gillar det väldigt mycket. Läs gärna min artikel Att tillhöra en grupp.

Etiketter: , ,
juli 23, 2012

Morgan Hellman “Play With Fire”


I väntan på nästa platta med Trailer Park Idlers, en solovideo med Morgan Hellman. Mersmak är ordet.

Etiketter: ,
juli 23, 2012

Teknikens under


Hemkommen från några dagar med motorsport upptäckte jag till min fasa att bredbandet fungerade ungefär som min uppringda anslutning gjorde anno 1996. Svårartat missbruk av web-tv och Spotify, och ja, den tillåtna datamängden var förbrukad. Beställde omgående högre hastighet och större datamängd.

Det utlovade dygnet blev två och det krävdes ytterligare ett samtal med Tele2s support, men nu är jag med på banan igen.

Etiketter:
juli 19, 2012

Marty Robbins “El Paso”


Att hitta något att publicera en dag när jag håller på med motorsport är inte så svårt. Marty Robbins var en på sin tid mycket duktig amatör/privatförare i Nascar.

Enligt uppgift lär han en gång ha kört en bil enligt bilden ovan i raceutförande genom Nashville!

Etiketter: ,
juli 18, 2012

Kitty Wells RIP


Hon var inte den första kvinnan inom countrymusiken, men hon öppnade dörrar som de som kom efter sparkade in

Etiketter: ,
juli 16, 2012

Toby Keith–How Do You Like Me Now


Nu är det dags att bli lite personlig. Videon handlar om en tragikomisk kärlekshistoria – men för mig har låten större betydelse än så. Som barn och tonåring var jag en särling som var utanför, utan att var direkt mobbad. De som hade samma inriktning på gymnasiestudierna tyckte att jag var en konstig prick på grund av mina intressen och vise versa.

Även om jag för närvarande är utan civilt arbete så var det efter åtskilliga år i yrkeslivet (och som krönikör i ginzakatalogen) som jag fick min upprättelse. DEn här videon tillägnar jag dem som var på min sida på vägen fram.

Etiketter: , ,
%d bloggare gillar detta: