Återigen, svenska festivaler …


Att High Chaparral gjorde rätt i att boka Dwight Yoakam står jag fortfarande för. Det kostar säkert några kronor, och det kommer lika säkert att bära sig eftersom han har en ganska stor skara fans som i vanliga fall inte sätter sin fot på en svensk countryfestival.

Arrangören har naturligtvis sin fulla rätt att välja vilka andra artister som helst, även om jag tycker att det ser ut som om en del av dem har kvalificerat sig endast genom att inte vara svenskar. Jag hoppas också att de svenska artister som är med på affischen har fått så bra betalt att de finner det mödan värt.

Så långt är väl allt OK, om än med en del förbehåll. I slutet av förra veckan fick jag nämligen ett mail från en av mina kontakter i branschen …

Arrangören har godhetsfullt låtit meddela att de kommer att ha en scen för svenska artister som vill visa upp sig (för vem?), två band artister som får spela 2×45 minuter per dag någon gång mellan 12 och 18 (då garanterar jag att festivalbesökarna har annat för sig.) och givetvis får de tillgång till hela festivalen under helgen (så att de ska låta bli att begära anständigt gage?). Vill de jamma mellan speltiderna så är det OK (tacka sjutton för att arrangören vill ha gratis underhållning). Plats för tält/husvagn/husbil ingår givetvis liksom mat …

Min kontakt har ombetts komma med ett kostnadsförslag inklusive teknik och resor. Jag utgår ifrån att det är flera artister som har fått detta erbjudande och jag tycker att det liknar de historier från arbetarrörelsens barndom som jag har fått höra via äldre släktningar.

Etiketter: , ,

6 kommentarer to “Återigen, svenska festivaler …”

  1. Det är roligt att du tar upp just det här Jonas! Fenomenet är ju inget nytt inom vår genre. Arrangörer har satt i system att utnyttja spelsugna svenska artister sedan lång tid tillbaka. Och att flera av de kontakter jag har dessutom blivit behandlade som en potta skit är heller inget nytt.

    MEN, jag måste starkt ifrågasätta de artister som gnäller över dessa underbetalda speltillfällen som erbjuds! Varför i helvete åker ni på dem, varför ställer ni upp på dessa skitavtal, som ibland inte ens finns på undertecknade avtal?

    Så länge ni köper paketet kommer fenomenet finnas kvar! Så enkelt är det. Ni artister måste ena er i kampen mot skitgager, och inte vara så spelkåta att ni går med på vad som helst. Sök speltillfällen på andra scener istället, eller skapa egna speltillfällen. Det är inte första gången jag säger det här, och troligen inte sista heller.

  2. Håller fullständigt med både Jonas och Per! Det finns flera arrangörer som anser att Svenska artister ska spela mer eller mindre gratis, medan man är beredd att betala stora summor för att få in en amerikansk artist, inte sällan före detting. Att banden går på det är tragiskt. Det finns dock de som vägrar spela för skambud, men i countrysverige sållas de bort och vissa arrangörer samarbetar i att hålla dessa artister från sina scener. Ska man ha en chans att komma in på flera av landets ”festivaler” tvingas man ofta gå ned i kraven på ersättning och dessutom krusa för de som anser sig vara allsmäktiga. Men vad göra åt det i ett land där det finns Countryklubbar vars sidor innehåller texter som beskriver hur man håller nere artistgager?

  3. Svenska musikerförbundet har en minimitariff man ska gå efter.

    Gratisspelningar har aldrig lett någonstans.

    ’nuff said.

  4. Beklagar min hastiga kommentars innehåll; minnet svek mig, det var ingen countryklubb som hade publicerat råden, utan en annan, i och för sig också countryrelaterad sajt, som jag redan meddelat Jonas: Beklagar återigen!

  5. #Anders. Vilken sajt??

  6. Jag har inte så mycket mera att tillägga förutom. Vem är så naiv att man tror att arrangörerna står i kö klockan 12 – 18 för att hitta ett band att boka? Den som går på detta kan se det som ett rep utomhus med mycket mera extrajobb än vanligt.

%d bloggare gillar detta: