Countrymusiken i Sverige och musikbranschen, del 1


Jag har fått fler reaktioner än vad jag väntade på mina tankar om svenska countryfestivaler, country-SM, och besök av stora artister. Flera från hårt arbetande artister som gärna skulle vilja möta sina fans live, men som inte har råd.

Countrymusiken i Sverige är så liten i förhållande till musikbranschen i stort att det är fel att tala om en countrybransch. Därav följer att mycket och viktigt arbete utförs av eldsjälar på deras fritid och till en blygsam ersättning. Det är gott så – men när artister förväntas tillbringa en helg borta från sin familj och dessutom gå back är det inte lika bra.

Jag tror att många artister skulle ha att tjäna på att bli lite stoltare över det de gör och tacka nej till struntgager.
Har de kommit en bit i karriären har de inget att tjäna på att spela bara för att visa upp sig, för hur många artistbokare besöker countrytillställningar i jakt på fynd? I stället kan de hitta alternativa spelställen som betalar efter förtjänst. Eller varför inte söka sig till våra grannländer?
Oerfarna artister gör bäst i att bygga sitt varumärke som ringar på vattnet. Att spela på dörren i början av sin karriär är inte fel och allt eftersom ryktet sprider sig går det att bygga på med spelningar på distans.

Det går att betala anständigt, men det kräver ett nytt tänkande. Drar ner på antalet artister och betala marknadsmässigt, spola alla amerikaner vars främsta merit är just det att de är amerikaner, med mera.

Etiketter: , , ,

2 kommentarer to “Countrymusiken i Sverige och musikbranschen, del 1”

  1. Det ska bli spännande att läsa fortsättningen.

%d bloggare gillar detta: